Ett arbetssätt för medicinskt innehåll
Systemet samlar varje dag in det som händer i hälso- och sjukvården, ger på måndagen fyra ämnen värda att skriva om tillsammans med motivering och uppgifter, och skriver på ett klick en fullständig text för en artikel, LinkedIn eller Instagram. Vid varje text markerar det vad som måste kontrolleras före publicering.
Någon i teamet måste gå igenom branschsajterna, fånga upp det väsentliga, kontrollera källorna, komma på en vinkel och först därefter sätta sig och skriva. Inom vården tillkommer att varje mening måste vägas. Följden är att innehåll blir till mer sällan än det borde, och att de bästa lägena att komma in med ett ämne hinner passera.
Att gå igenom källor, sålla bort brus och kontrollera om någon redan skrev om det förra veckan.
Ett inlägg om något hela branschen skrev om för två veckor sedan gör ingen skillnad längre.
En oförsiktig formulering om en behandlings effekt kan kosta mer än en hel kampanj.
Systemet går igenom varje aktiv källa och lägger bara till det som ännu inte finns i databasen. Det steget använder ingen språkmodell och kostar därför inget utöver servern.
Ett anrop till modellen läser veckans bästa material och skriver förslag, rangordnade efter prioritet, vart och ett med motivering och färdiga uppgifter. Fyra, inte fyrtio. Månadskostnaden för den delen ligger i storleksordningen en kopp kaffe.
Ni väljer ämne och kanal och får en fullständig text anpassad efter just det formatet. Allt hamnar i biblioteket, redo att kopieras.
En flod av förslag hjälper inte, eftersom de ändå måste läsas igenom. Därför ger systemet fyra, i ordning efter vikt, och förklarar vid varje varför just det ämnet och just nu.
Till det färdiga uppgifter och citat från källan samt en tydlig markering av vad som behöver kontrolleras. Bredvid syns gränssnittet man arbetar i: en flik med veckans ämnen och ett bibliotek med färdigt innehåll, vart och ett med en notering om efterlevnad och en kopieringsknapp.
Statusen ”Att kontrollera” är en del av gränssnittet, inte en rekommendation i ett villkorsdokument.
En enda universell instruktion som samtidigt ska gå igenom hundratrettio artiklar, välja ämnen och skriva texten ger ett medelmåttigt resultat och bryts när materialet blir större. Därför är arbetet uppdelat på tre skilda roller, där var och en gör en sak och skickar resultatet vidare.
Går igenom allt som samlats in under veckan och väljer ut det som är värt att läsa i sin helhet. Resten stannar i databasen.
Läser det utvalda materialet och bygger fyra ämnesförslag av det, vart och ett med motivering, uppgifter och en bedömning av hur väl det passar.
Skriver ut det valda ämnet till en fullständig text för en bestämd kanal. En artikel, ett LinkedIn-inlägg eller en karusell för Instagram.
Inom vården handlar det inte om att innehållet ska vara vackert, utan om att det inte ska ställa till problem. Reglerna bestäms vid implementationen och ingår i varje instruktion, i stället för att vara en checklista klistrad på i efterhand. Texten blir till inom de ramarna i stället för att rättas i efterhand.
Systemet markerar också det som behöver kontrolleras före publicering: ett citat utan bekräftad källa, uppgifter som kräver att en studie anges, en mening på gränsen till ett löfte om resultat. Sista ordet har en människa hos er, och så ska det förbli.
Innehåll säljer sällan direkt, och ska inte heller avräknas så. Däremot gör det tre saker som ingen betald kampanj gör i dess ställe.
En patient som skjuter upp saken skriver ingenting i Google. Hen går inte att köpa i en auktion, eftersom det ännu inte finns någon auktion. Innehåll är det enda sättet att nå fram innan sökandet börjar.
När en patient frågar en modell om ett symtom får hen ett svar med angivna källor. För att finnas bland dem krävs en text på nätet som går att citera. Utan publicering finns inget att hämta.
Med tre flikar öppna vinner den mottagning som ser ut att veta vad den gör. Artiklar signerade av en läkare gör här mer än någon reklamfras.
Det andra steget är samtidigt skälet till att GEO slutade vara en kuriositet. En modell som svarar på en fråga om ett symtom anger sina källor. Finns det ingen text på nätet som går att citera finns inte ni i det svaret, oavsett annonsbudget.
Det finns ingen lista som passar alla. Den ser annorlunda ut för en ortopedmottagning än för en klinik inom estetisk medicin, och åter annorlunda för ett bolag som säljer utrustning till vårdgivare. Nedan en typisk uppsättning att börja från. Varje källa hämtas med den metod som går att använda på just den.
Alla källor går inte att koppla in direkt. En del myndighetssidor har varken flöde eller en vettig webbplatskarta och kräver ett eget arbete. Sådana lämnar vi kvar på listan med en notering om vad som inte fungerade, i stället för att i tysthet stryka dem. Då vet vi vad vi ska återvända till när de gör om sin sida.
Systemets första mottagare var ett bolag i den medicinska branschen, där innehållets kvalitet och efterlevnaden av regelverket väger tyngre än publiceringstakten. Namnet anger vi inte, eftersom vi inte har tillstånd till det.
Inte i den formen. Det är ett system som byggs på beställning och anpassas efter mottagningens profil, dess marknader, källor och de regler som gäller för den. Vi bygger ett liknande åt er, men det blir en implementation och inte ett licensköp. Verkar ni på flera marknader hanteras de av en och samma instans.
Betrakta det som ett färdigt underlag att granska, inte som ett färdigt inlägg. Texterna håller varumärkets ton och väver in konkreta uppgifter, men vid varje text markerar systemet vad som ska kontrolleras före publicering. Inom vården har människan sista ordet, och så ska det förbli.
Så många som är rimligt för er verksamhet. Det finns ingen fast gräns och listan växer under samarbetets gång. En typisk uppsättning är branschpress, databaser med vetenskapliga publikationer, meddelanden från myndigheter och register, riktlinjer från specialistföreningar samt sökningar i nyhetsaggregatorer, en för varje område ni arbetar med. Varje källa hämtas med den metod som går att använda på den: RSS-flöde, API, skillnad i webbplatskartan, upptäckt av innehållsändring eller insamling av länkar. Varje dag läggs bara det till som ännu inte finns i databasen, så det blir inga dubbletter.
Ja, förutsatt att ni matar in material. Varumärkets röst bygger vi av era tidigare texter, era riktlinjer och exempel på sådant ni tyckt om. Systemet tar dem som källmaterial och skriver i det registret. Det är ingen planerad funktion utan en normal del av implementationen. Utan inmatat material blir texterna helt enkelt korrekta och anpassade efter den profil som beskrevs vid start.
Systemet bevakar de regler som bestämts vid implementationen och markerar det som behöver kontrolleras. Det ersätter varken den hos er som ansvarar för regelefterlevnad eller en juridisk bedömning där en sådan behövs.
Ja, eftersom regelbunden och gedigen publicering är en förutsättning för båda. Modellerna citerar källor som finns och som går att citera. Systemet ersätter dock inte arbetet med webbplatsens struktur och interna länkning, det är ett eget område.
Den dagliga insamlingen anropar ingen språkmodell, så kostnaden där är bara servern. Det som kostar är delen som en gång i veckan läser materialet och skriver förslagen, samt genereringen av enskilda texter vid behov. Med en typisk uppsättning källor ligger den veckovisa delen i storleksordningen några tiotals kronor i månaden. Kostnaden för implementationen beror på antalet källor, marknader och kanaler, och den anger vi på samtalet.
Betalda kampanjer som når patienten innan hen börjat söka och bygger igenkänning för mottagningen.
Läs mer →Vi planerar profilens layout i vårt system och publicerar automatiskt. Ni ser hela rutnätet innan något går ut.
Läs mer →Innehåll och teknisk optimering som bygger er synlighet i sökmotorn och i svaren från AI-modellerna.
Läs mer →På samtalet går vi igenom era källor, kanaler och krav på efterlevnad, och säger sedan rakt ut vad som går att automatisera och vad som är bättre att lämna till en människa.